Erika är äntligen hemma. Visserligen med ett blåslaget och svullet bröst och smärtor lite överallt i kroppen, men verkligen skönt att hon är hemma igen och att hon mår bra. Fick reda på att Peo har en nackfraktur. Alltså att den är bruten. Fyfan. Bilolyckor. Tur att båda två lever. Älskade familj.

Jag har hostat massa i natt och haft äckligt ont i halsen. Så när klockan ringde idag låg jag kvar i Davids säng och segade. Gick upp halv tio och stack till skolan. Hade glömt mina nycklar så jag bröt mig in i Tobbes skåp, hihi.

Bullen är här nu. Vi ska fixa klart det sista på Davids svenska. Sen ska jag fortsätta att pilla lite med Lisas blogg. Och vid elvatiden så kommer mamma och pappa hem. Saknar dom!

Och för övrigt så blir jag så jävla förbannad på människor. Hur har man mage att stå och skratta och ta kort på någon som ligger ner, som mår dåligt, som behöver hjälp? Hur kan man stå där och inte ha ett dålig samvete? Fyfan för er. Seriöst. Fyfan.